Länkar till föreningar som kämpar mot industriella vindkraftparker i sin närhet:

 

Andra länkar:

 

http://www.n.lst.se/lstweb/Common/Templates/NewsArticle.aspx?NRMODE=Published&NRORIGINALURL=%2Fn%2FPressrum%2FNyheter%2F2006%2FVindkraft.htm&NRNODEGUID=%7BF0EA52CE-C348-49F0-BCA5-0F7340406BA2%7D&NRCACHEHINT=Guest&print=true

Artiklar:

Under titeln omvärld finns pressurklip från samtliga tidningar i Sverige

 Exempel på brev från föreningen:

2 Responses to “Länkar/Brev/Artiklar”


  1. 1 åke söderström augusti 28, 2008 kl. 9:37 e m

    Lite info om vad http://www.landskapsskydd.se skriver om
    Ljusterös planerade vindraftparker;

    2008/06/17 – VINDKRAFT
    Författare: Bertil Persson

    (beträffande faktatabeller som anges kan faktatabeller
    erhållas vår förening.)

    Samrådsunderlag för Ljusterö vindkraft grundas till stor del på fiction [1], bland annat att Sverige importerar kolkraftel från Danmark, Polen, Ryssland och Tyskland. Sverige importerar nattetid vindel från Danmark, gratis [2], vilket kan följas via Dansk elproduktion [3]. Sverige exporterar dagtid kärnkraft-/vattenkraftel till Danmark och Tyskland men inte kolkraftel dit då denna inte tillverkas i Sverige. Något nämnvärt elutbyte sker inte med Polen och Ryssland. Cirka 0.15 procent av världen koldioxidutsläpp kommer från Sverige. Det skrivs även i underlaget att vindkraft stängs av vid 25 m/s vilket skall vara 15 m/s.

    Lägre elproduktion än förväntat

    Lektor Tore Wizelius, Högskolan i Visby har länge bedrivit forskning i ämnet vindkraft och rekommenderar avstånden 6 gånger propellerdiametern mellan landsbaserade vindkraft samt 8 gånger propellerdiametern mellan havsbaserade vindkraft [4]. Växellådorna på verken riskerar att gå sönder om 3-4 år om verken står för tätt. Ett rimligt medelvärde för avståndet mellan verkan på Ljusterö är 7 gånger propellerdiametern det vill säga 630 m dem emellan. Förslaget får avse tre-megawattverk med lägre effektivitet eftersom verken står för nära varandra, Tabell 1. Tabell 1 visar avstånd mellan verk (meter, m) samt effektreduktionen (procent, %). Effekten blir 11% lägre än vid en fullgod placering.

    Det uppges i underlaget att elproduktionen från 23 två-megawattverk skulle bli 127.000 megawattimmar per år dvs. effektiviteten 31%. Eftersom verken står för nära varandra krävs i stället effektiviteten 35%, vilken effektivitet inte kan uppnås på Ljusterö. Tabell 2 visar krav på effektivitet med hänsyn till placeringen på Ljusterö enligt samrådsunderlag vid produktion av 127.000 megawattimmar, MWh, per år. På Holmsund utanför Umeå och för södra Gotland, med bättre vindläge än på Ljusterö, uppmättes 2007 effektiviteten 27 procent [5] för 3-MW-verk varför 3-MW-verk under alla omständigheter krävs på Ljusterö men med en effektivitet av cirka 24%, Tabell 2.

    Bullerinferno

    I Danmark krävs med 45 dB(A) 4 ggr totalhöjden för att hålla bullret i schack från ett verk medan vi har 40 dB(A) som gräns dvs. 6 ggr höjden eller 900 m med ett 150-m:s verk. För två verk på samma avstånd från bostaden ökar den ackumulerade bullernivån med 3 dB(A) eller kravet på avstånd 1120 m. För tre verk på samma avstånd från bostaden ökar den ackumulerade bullernivån med 4.8 dB(A) eller kravet på avstånd 1265 m. För fyra verk på samma avstånd från bostaden ökar den ackumulerade bullernivån med 6 dB(A) eller kravet på avstånd 1370 m. För fem verk på samma avstånd från bostaden ökar den ackumulerade bullernivån med 7 dB(A) eller kravet på avstånd 1470 m. Efter inritning av minimiavstånden för buller från de planerade vindkraftverken och till bostäder kan det enligt tumregeln konstateras att inte en enda plats finns kvar på Ljusterö som uppfyller industrinormen om högst 40 dB(A) nattetid, Tabell 3. Tabell 3 visar minsta ungefärliga avstånd från vindkraftverk från norr räknat till bostad (m). Två 3-magawatt Vestas V90 på avståndet 500 mm ger t.ex. 50 dB(A). Kring Ljusterö kyrka kommer att finna 17 vindkraftverk med ett medelavstånd mellan kyrkan och vindkraftverken om 2500 m.

    Av en tillfällighet gjordes fältmätningar vid ett vindkraftverk i Rämma 2004 på avståndet 2500 m [6]. Terrängen var öppen samt frusen mark rådde vilket även kan vara fallet på Ljusterö. I Rämma uppmättes för en motorsåg Huskvarna 42 med grundbuller 99.5 dB(A) vid fullt varv på avståndet 1500 meter 31.7 dB(A) samt på avståndet 2500 meter 26.4 dB(A). Bearbetning av fältresultat från Rämma med hänsyn till avstånd skedde för grundbuller (skillnad mellan grundbuller för motorsågen och vindkraftverket), för luftabsorption 3 dB(A) per kilometer (frusen mark utan vegetation) samt för avståndet till en punktformad bullerkälla. Ett Vestas V90 avger vid 12 m/s grundbullret 110 dB(A) [7], vilket, tillsammans med en navhöjd av 105 m jämfört med marknivå för motorsågen, ökar bullret från ett Vestas V90 med 10 + 1 dB(A), således till 37.4 dB(A) på avståndet 2500 m. Sjutton verk jämfört med ett verk ökar bullernivån med ytterligare 12.3 dB(A) varför total bullernivå blir 49 dB(A). Verken på Ljusterö kan därför inte köras nattetid mellan kl. 22 och kl. 6 vilket minskar vindelen till cirka 85.000 megawattimmar per år. Med denna begränsning med hänsyn till buller torde lönsamhetskravet inte alls uppfyllas varför verken inte kan komma till stånd utan stora kapitaltillskott från elkonsumenterna.

    Ekonomisk ruin

    I Tabell 4 ges en kalkyl över nödigt kapitaltillskott över 15 år. Kalkyl förutsätter följande:
    investeringskostnad 15 miljoner kr per MW, 15 mkr/MW [8]
    elproduktion cirka 85.000 megawattimmar, MWh, (stillestånd nattetid kl. 22-06)
    kapitalkostnad för ränta 6% under avskrivningstiden 15 år
    försäkrings-, kabel-, skrotnings-, underhålls-, vägkostnad, lika kapitalkostnaden
    cirka 50 km 36 kV-kabel, cirka 2 km HVDC sjökabel samt 50 km HVDC landkabel
    cirka 1 km ny väg per verk inklusive breddningar av kurvor av befintligt vägnät [9]
    medelspotpris cirka 43 öre/kWh samt el-certifikat cirka 25 öre/kWh
    nätkostnad lika stor som elkostnaden

    Tabell 4 – Kalkyl över nödvändigt kapitaltillskott över 15 år (mkr = miljoner kr).

    Skrotningskostnaden är inte minst viktig att beakta. En tur i Danmark, mellan den 11/6 och 13/6 2008, längs jyska västkusten, visade detta. Hela sträckan liknar en kyrkogård av vindkraftverk. Det finns inte en enda vindkraftpark utan att något eller flera verk står stilla. Strax söder om den sagolikt vackra ön Mors stod 6 av nio femton år gamla vindkraftverk, stilla den 13/6-08, halvt upprostade. I vissa nya vindkraftparker med gigantiska verk saknas ibland ett eller två propellerblad. Till skillnad från den 22/5-08, då även Danmark besöktes, norra delen av Jylland, då vindkraftverken stod stilla (stiltje) snurrade nu många verk vilket gjorde att det öppna landskapet försvann. Om inte en väl tilltagen bankgaranti ställs för skrotningskostnaderna det vill säga kostnaderna för de enorma kranar som krävs samt återställande av naturen, är det redan nu känt att kyrkogårdar med vindkraftverk är att förvänta även i Sverige. Elkonsumenterna stå för de 2.7 miljarder kr som krävs i el-certifikat och kapitaltillskott.

    Livscykelanalys

    I ett samrådsunderlag uppges att vindkraftverk på 8-10 mån betalar av energi som åtgår för dess tillverkning medan en korrekt siffra är 70 mån om el-certifikat, kapitaltillskott och kringkostnader också beaktas [10]. Fundamentalt inför val av olika energisystem är nämligen en livscykelanalys, LCA. En LCA är gängse i en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Ur ansökan kan energikostnaden för materialåtgången ungefärligen bedömas, Tabell 5 [11], [12]. Tabell 5 visar ungefärlig energiåtgång för att uppföra 23 st. vindkraftverk Vestas V90 inkl. kringkostnader som fundament, kablage till stamnätet och vägar.

    Tabell 5 – Ungefärlig energiåtgång för att uppföra 23 st. vindkraftverk Vestas V90 på Ljusterö inkl. kringkostnader som fundament, kablage till stamnätet och vägar (GWh).

    I en LCA bör även energiåtgång för el-certifikat + kapitaltillskott ingå. För el-certifikat + kapitaltillskott beräknat på skattemedel i Sverige krävs energianvändning för mat, boende, bostäder, transporter, sjukvård, skola, vård och omsorg, för de människor som genom sitt arbete skall generera el-certifikat + kapitaltillskott till vindkraftverken. Sveriges elproduktion har därför satts i jämförelse med Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, vilket har givit en rimligen bedömning av energikostnaden för el-certifikat + kapitaltillskott eller cirka 0.20 kWh/kr ekonomiskt sett, Tabell 4.

    Av Tabell 6 framgår att det tar cirka 2.1 år att skriva av materialenergin för att uppföra vindkraftverken energimässigt. Till denna tid kommer en energi om ungefärligen 33 procent av materialenergin för tillverkning av vindskraftverken för arbete under uppförande samt energi för material under underhåll av vindkraftverken, cirka 0.7 år [13]. Sett från ett LCA-perspektiv kan således energibalans uppnås först efter cirka 2.8 år för de 23 vindkraftverken på Ljusterö. Beaktas även el-certifikat + kapitaltillskott visar Tabell 4 att energikostnaden under 15 års drift blir cirka 493 miljoner kilowattimmar medan 1276 miljoner kilowattimmar utfås under 15 års. Livscykelanalysen visar att verken kommer i balans energimässigt efter cirka 5.8 års driftstid. Huvudorsaken till en mångårig LCA-tid för vindkraftverken på Ljusterö är bristande tillgång på vindenergi, för tät placering och därmed låg effektvitet för den tilltänkta applikationen.

    En fundamental förutsättning är att all nyproducerad vindel kan tas till vara av elnätet vilket inte är fallet på Ljusterö. Bara cirka 5 procent av nyproducerad vindel kan tas till vara av det elnätet [14]. Om bara 5% av nyproducerat vindel kan tas till vara betalar vindkraftverken på Ljusterö inte av energikostnaden vid tillverkningen. Vindkraftverken på Ljusterö blir i stället en belastning för miljön utomlands där tillverkningen sker, medan symbolpolitiker här uppvisar en positiv miljökalkyl inom landets gränser för vindkraft.

    Tabell 6 – Ungefärlig LCA för uppföra 23 st. vindkraftverk Vestas V90 på Ljusterö inkl. kringkostnader som fundament, kablage till stamnätet och vägar (GWh).

    (För total info inkl. tabeller kontakta vår förening) ————————————————————————

    [1] KRAFTÖ. VINDKRAFT PÅ LJUSTERÖ. Samrådsunderlag inför samråd 13-14 maj 2008. Kraftö AB. 2008, http://www.krafto.se/LjusteroDok/Samradsunderlag_Ljustero.pdf.

    [2] Dansk vindkraftel exporteras gratis. http://politiken.dk/indland/article482145.ece

    [3] Dansk elproduktion. http://www.energinet.dk/Integrationer/ElOest/ElsystemetLigeNu/energinet1.swf .

    [4] http:// sydsvenskan.se/sverige/article331401.ece

    [5] http://www.vindstat.nu

    [6] Conny Larsson. Vindkraft och god ljudmiljö. Rapport. Institutionen för geovetenskap. Uppsala universitet. 2004, 23 sid.

    [7] http://www.vestas.dk (v.g. gå in under Vestas V80 plus effekt plus ljudkurvor plus avstånd).

    [8] Lars Ettarp. Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020. Yttrande över Statens energimyndighets rapport. Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm. Föreningen Svenskt Landskapsskydd, 2008, http://www.landskapsskydd.se/

    [9] http://www.enercon.dk

    [10] Lars Ettarp. Remissvar till Miljödepartementet angående ansökan om tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon för uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft vid Stora Middelgrund. Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL, Degerhamn, 2007, 5 sid. http://www.landskapsskydd.se

    [11] Karin Adalberth. Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings. Rapport TVBH-1012, Avdelning Byggfysik. Lunds tekniska högskola, Lund 2000.

    [12] S Andersen, J. Dinesen, H. Hjort Knudsen, A. Willendrup. Livscyklus- baseret bygningsprojektering. Rapport 224, Danish Research Institute, Hoersholm, 1993.

    [13] Bertil Persson. Inlandsvindkraft industrialisering i smyg. Husbyggaren 2000 no 6. 2000, sid. 30-34.

    [14] Svenska Kraftnät. Årsrapport. 2007.

  2. 2 Hanna juni 4, 2008 kl. 11:54 f m

    Artikel i DN:
    Protester på Ljusterö mot vindkraftsplaner

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=775300

    Artikel i SvD:
    Bråk om vindkraft på Ljusterö

    http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_1311797.svd


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: